Den här sidan citerar källor , men täcker inte allt innehåll . Hjälp att infoga referenser . Innehåll som inte går att verifiera kan tas bort.— Hitta källor: Google ( nyheter , böcker och akademiskt ) ( augusti 2020 )

nama Khoekhoegowab
Talat i:	Namibia Botswana Sydafrika
Område:	Orange River, Greater Namaland
Totalt antal högtalare:	250 000 176 000 – Namibia 56 000 – Sydafrika 1 500 000 – Botswana)
Familj :	Khoisan  Kwadi-Khoe   Khoe    Khoekhoe     Norra Khoekhoe      Nama
språkkoder
ISO 639-1 :	--
ISO 639-2:	khi
ISO 639-3:	naq

Nama (officiellt kallat Khoekhoegowab i de länder där det finns ^{[ 1 ]} ), även känt som Hottentot , ^{[ 2 ] [ 3 ] [ 4 ]} är det mest utbredda av kishanspråken och talas i Namibia , Botswana och Sydafrika . cirka 250 tusen människor.

Nama-talare, kända på portugisiska som namas eller Hottentots , kallas lokalt khoekhoen , ett ord som kommer från nama khoe ("person"), reduplicerat och markerat med -n plural; andra namn som används är namaqua och damara .

Den första skriftliga uppteckningen av nama är från 1600-talet och beror på Georg Friedrich Wreede. Den första boken i nama var en katekes av Luther som publicerades 1855 av den protestantiska missionären Franz Heinrich Kleinschmidt i Scheppmansdorf (idag: Roibank) i Namibia. ^{[ 5 ]}

Klassificering

Nama är ett Kói-språk, som tillhör den hypotetiska filumen av Khoissan-språk , norra grenen, undergrenen Cóicói, tillsammans med det utdöda Eini-språket. ^{[ 6 ]}

Andra namn

Naman, mamakwa, mamaqua, dama, damara, damaqua, maqua, tama, tamma, tamakwa, khoekhoe berdama, bergdamara, kakuya bushman nasie, rooi nasie, "hottentot", "klipkaffer", "klipkaffern", "khoekhoegowap", khoi, "khoekhoegowab"

dialekter

• Damara (oförståelig för andra)
• sesfontein damara
• namidama
• central dam
• namn (standard)
• Gimsbok nama (endast Sydafrika)
• ha//om

Geografi

Spridning av Nama-språket i Namibia

Dess talare är folken Namaqua, Damara och Hai//om, som tidigare kallades Hottentots, boskapsskötare.

Namaspråket har 250 000 talare i Namibia , Sydafrika och Botswana . Det är ett av de nationella språken i Namibia och det finns radioprogram i Nama i det landet och i Sydafrika.

Det finns 176 000 talare i Namibia ^{[ 7 ]} , varav 70 000 är Nama , 105 000 Damara ^{[ 8 ]} , som bor i södra centrum av Orange River och i Greater Namaland. Det finns redan grammatik, ordbok och bibel i nama. Språket lärs ut i skolor och universitet upp till doktorandnivå. Det används också vid administration.

80 % av Botswanas Nama-talare är läskunniga i Tswana som andraspråk och 10 % är läskunniga på engelska. I det landet finns det bara 1500 (2002) Nama-talare i Kgalagadi-distriktet, Tsabong, Makopong, Omaweneno, Tshane-byarna, Ghanzi-distriktet, byar längs Ghanzi-Mamuno-vägen;

I Sydafrika finns det 56 000 talare (1989 UBS).

ljud

Nama-alfabetet är latinskt utan C, Q, Y, Z – Med GY, KH, TS; endast för ord av utländskt ursprung används bokstäverna F, J, L, V;

Det har gjorts flera försök att definiera en stavning för nama, med konflikter särskilt när det gäller klick. I khoekhoegowab-ordboken (Haacke 2000) har standardversionen definierats för språket. Meningsstrukturen är SOV.

Vokaler

Det finns fem vokaler, som kan vara orala /ieaou/ och nasala /ĩ ã ũ/ , som också kan vara långa eller korta, och det finns också flera sekvenser av muntliga diftonger [əi ae əu ao ui oa oe] och nasala [ə͠ı ə͠u u͠ı o͠a] . Den ( [ə] är fonetiskt en /a/ .

toner

Nama har tre toner, /á, ā, à/ , som kan förekomma i vokaler och näskonsonanter ”stoppar”. Medialtonen indikeras inte grafiskt.

Konsonanter

Nama har 31 konsonanter, 20 med klick och bara 11 enkla, utan klick.

inga klick

Mellan vokaler uttalas /p/ β och /t/ uttalas ɾ .

med klick

Klickkonsonanter är dubbelt artikulerade. Vart och ett av klicken bildas av en av de fyra primära artikulationerna eller "inflöden" och en av de fem sekundära artikulationerna eller "utflödena", vilket resulterar i tjugo fonem.

Aspirerade klick uttalas ofta med affrikativa konsonanter. Således kan /kǃˣ/ uttalas någonstans mellan [kǃʰ] och [kǃx] .

Det nästan stumt nasala ackompanjemanget är svårt att höra när det inte är mellan vokalerna. Utlänningen förstår det som något längre, raspigare ljud än ett enkelt nasalt ackompanjemang.

Textexempel ^{[ 9 ]}

Xam-i ke ʼa ǀúrún hòán tì kàóʼao káísep ʼa ǀaísa, ǀóm ǁxáí, xápú kxáó, tsií ǃháése ra ǃxóés ǃʼáróma.

Tsií maátsekám ǁóakas hòásàp ke ǂxam xam-à ǃárop ǃnaa ǂʼoá tsií ǁʼiip tì ǀaísìpà síí kèrè ǀnoóku náú ǀúrún ǀxáa. Tsií maá tsèes hòásàp ke ǁʼiipà kèrè ʼóa-ǀxií tànʼaose. Tsií nee ǂhòas ke ǀúrún ǃhúùp hòárákap ǃnaa kè ǁnàúhè tsií ǂʼánhè ʼií xam-i ʼa ǀúrún tì kàóʼao ǃxáisà. Tsií maá tsèes hííʼap kèrè ʼóa-ǀxií tàn tsiís kxáóǃáa ʼoos ke ǁʼiip tì ǁuusà kèrè koápi "tíí ʼóátse! ǀóm ǃnórótse! kxáóátose! du.

Xapes ke ǀúí tsekám ǁóaka kxàí-máá tsiíp ke ǂxam xam-à kàrósn ʼoo ǃxóóǀxáapi "ǀóm ǁxáítseǃ ǀóm ǃnórótse! xam ǁ'oatseǃ xápú kxáótseǃ" tí, !xóóǀxáapi tóá tsií kè míí "amʼaseta ke ra ǂóm saáts maá ǀúrún hòán xaa ʼa ǀaísa ǃxáisà. Maá tsèes hòásàts ke saátsà ǂʼoá ǃárop ǃnaa tsií ʼóa-ǀxií tsií ra ǁaute ʼamʼasets saátsà ʼa ǀúrún tì kàó'ao ǃxáisà. Xape, tíí ʼóátseǃ ǀúí tsèets ke nìí ǂʼoá ǃárop ǃnaa. Tsií ǂʼoá tsiíts ǃárop ǃnaa ra ǃuumaa hííʼats ke ǂxarí xuuróp ǂhanúse ra ǃúu ǃxoótì ǃnaa ǂnùa tànásepà nìí mùu. Tsií, tíí ʼóátseǃ ǀóm ǁxáítseǃ ǀóm ǃnórótseǃ xápú kxáótseǃ ǁnaá ǂxarí xuuróp ǀxáats kàrà ǀhaóʼú tsèes ǁnaás ʼáís ke sóresà nìí ǂaa ʼóa-ǀxií tamats hàa hííʼa. ǁnaá xuuróp tì ǀʼòns ke "kxòep" tí ra ǂaíhè.

Översättning

Lejonet är kungen över alla djur eftersom det är mycket stark, har en bred bröstkorg, smal buk och springer fort.

Varje morgon skulle det unga lejonet gå in i skogen och jämföra sin styrka med de andra bestarna. Och varje dag borde han återvända segrande. Denna nyhet hördes och var känd i hela djurvärlden: att lejonet var djurens kung. Varje dag borde han återvända segrande och hans mor borde beundra honom: Min son, bred hals, smal buk, stark bröstkorg! Manlig

Men en morgon, när hon märkte att det unga lejonet sträckte sig, berömde hon honom: "Bred hals, stark bröstkorg, beväpnad lejon, tunn midja" avslutade med att prisa honom och sa: "Jag tror verkligen att du är den starkaste av varelser. Varje dag går du ut till skogen och kom tillbaka, visa mig att du är den sanna djurens kung. Mässa, min son, en dag ska du gå till skogen. Och medan du går genom skogen kommer du att se en liten sak som går upprätt, med huvudet på axlarna. Och, min son, bred hals, stark bröstkorg, liten midja! Den dagen du hittar denna lilla sak, den dagen ska solen gå ner och du kommer inte att ha återvänt. Namnet på denna lilla sak är "man"

en annan översättning

ǂKam ǃũi-aob gye ǁẽib di gūna ǃhomi ǃna gye ǃũi hã i. ǀGui tsēb gye ǃgare-ǀuiï di ǃkhareï ei heiï di somi ǃna gye ǂnõa i, tsĩb gye ǁom tsĩ sĩgurase gye ǃgan-tana, tanaba ra ǃhororose. Ob gye ǁẽib ǁgūse gyere ǃũ beiraba ǃũi-aob ta ǃkamsa ǁgoa bi, ti gye ǂẽi. ǁNatib Gye ǂInirase Gye ǂhomisen, tsĩb gye ǁhei-ni bi nĩse ǃgũṅ tsĩ ǀnĩ dā-ǃharoroti gye ǂgai-ǃoasen, tseĩāb ǁeōn gye-ǁań gye.

Ob gye ǃũi-aoba ǁkhōse ǂkon ǂoms ãba xu ǂkei-ǂkeihe, tsĩ gye ǁgao tsĩb gye ǁeixa hãse uri-khài tsĩ beiraba ǃkhō ǃkhō ǃkhō ǃkhō, Xawe ǁnāsan nĩ nou gūna mũ, timis ǀkan gye beiraba sau tsĩ tsoub ǃna gye uri-ǁgõa tsĩ ǀkhom-ǀkhomsase ǃgaregu ei gye ǂku. ǁNatib gye ǃũi-aoba ǃgawua-ǃna hãse ǀũn ãba ra tsuru-!ã gye ǂgei. "ǂKawa ǁeiba xu ǂgosen tama īs gye ǂkhõas tsĩ ǀam-ǂgōsens tsĩna ra ū-hā." Översättning

”En dag passade en herde sina får i bergen. När han satt på en sten i skuggan av ett träd lutade huvudet framåt och han somnade. Ett får som betade i närheten, som såg herden sänka sitt huvud, trodde att herden hotade att attackera honom. Så han stärkte sig, backade några steg och kastade sig mot Shepherd och slog honom hårt.

Så herden, ohövligt väckt av baggen, reste sig arg, tog baggen och kastade den i en närliggande brunn. Men när resten av baggarna såg sin ledare falla i gropen, följde de efter och föll i bitar på klipporna. Då drog herden ut håret och ropade; "hur mycket sorg och problem jag förde med min överdrivna ilska".

Referenser

Bibliografi

• Beach, Douglas M. 1938. Hottentotspråkets fonetik. Cambridge: Heffer.
• Haacke, Wilfrid. 1976. A Nama grammatik: substantiv-frasen. MA-uppsats. Universitetet i Kapstaden .
• Haacke, Wilfrid HG 1977. Det så kallade "personliga pronomenet" i Nama. I Traill, Anthony, red., Khoisan linguistic studies 3, 43-62. Kommunikation 6. Johannesburg: African Studies Institute, University of the Witwatersrand .
• Haacke, Wilfrid. 1978. Ämnesdeposition i Nama. MA-uppsats. University of Essex . Colchester (Storbritannien).
• Haacke, Wilfrid. 1992. Sammansatta substantivfraser i Nama. I Derek F. Gowlett, red., Afrikanska språkliga bidrag (Festschrift Ernst Westphal), 189-194. Pretoria: Via Afrika.
• Haacke, Wilfrid. 1992. Dislocated substantivfraser i Khoekhoe (Nama/Damara): ytterligare bevis för sententiella hypotesen. Afrikanistische Arbeitspapiere, 29, 149-162.
• Haacke, Wilfrid. 1995. Exempel på inkorporering och sammansättning i Khoekhoegowab (Nama/Damara). I Anthony Traill, Rainer Vossen och Marguerite Anne Megan Biesele, red., The complete linguist: papers in memory of Patrick J. Dickens, 339-361. Köln: Rüdiger Köppe Verlag.
• Haacke, Wilfrid, Eliphas Eiseb och Levi Namaseb. 1997. Khoekhoe-dialekters interna och externa relationer: en preliminär undersökning. I Wilfrid Haacke & Edward D. Elderkin, red., Namibian languages: reports and papers, 125-209. Köln: Rüdiger Köppe Verlag för University of Namibia .
• Haacke, Wilfrid. 1999. Khoekhoes tonologi (Nama/Damara). Quellen zur Khoisan-Forschung/Research in Khoisan studies, Bd 16. Köln: Rüdiger Köppe Verlag.
• Haacke, Wilfrid HG & Eiseb, Eliphas (2002) En Khoekhoegowab-ordbok med ett engelsk-Khoekhoegowab-index . Windhoek: Gamsberg Macmillan. ISBN 99916-0-401-4
• Hagman, Roy S. 1977. Nama Hottentots grammatik. Språkvetenskapliga monografier, v 15. Bloomington: Indiana University .
• Hahn, Theophilus. 1870. Die Sprache der Nama, nebst einem Anhang enthaltend Sprachproben aus dem Munde des Volkes. Redigera Ausgabe eine Dissertation mit einem Anhang über Mythen der Khoi-khoin nebst Übersetzung und Wörterverzeichnis. Leipzig: Johann Ambrosius Barth.

externa länkar

• Nama grammatik och en berättelse på Cornell
• Nama Information från Rosetta Project
• Etnolograpporten för Nama
• Etnolograpporten för kategori: Khoisan-språk
• omniglot Nama skrivande